Nä nu får fan detta vara över någongång! ja kan inte låta folk trampa på mig för småsaker längre. vill jag inte så vill jag inte det kan ju inte vara så jävla svårt att acceptera det. men man hade det mycket bättre förr om man ändå kunde vrida tillbaka tiden jag hade gjort det lätt! ingen tvekan om det. känns som om ingenting jag gör blir bra.
jag fattar inte varför just jag? känner mig så jävla långt bort från verkligheten och när man försöker vara glad så blir det alltid överdrivet. jag är så dålig på att fejka jag förstår inte vad det är för tankar jag tänker.
j a g  k ä n n e r  i n t e  i g e n  m i g  s j ä l v  l  ä n g r e !